Fotbollsreflektioner.

Hej.

Är det ett tecken på att man börjar bli gammal när fotboll inte är så viktigt längre?
Henrik Larsson- en av mina stora fotbollshjältar, förlorade sin bror igår. Då känns förlusten mot Danmark futtig i jämförelse. My heart goes out to Henrik, denna hedersman.

Ska ändå orda lite om Sveriges motgång i kvalet. Efter flera år på en medgångsvåg verkar lyckan ha vänt. Tur förtjänar man inte som någon så klokt sagt. Och i fotboll förtjänar man ingenting. Det är ett argument jag är otroligt trött på att höra. Fotboll går ut på att göra fler mål än motståndarna. Gör man det vinnar man.....punktum!

En ny generation fotbollsspelare är på väg fram, och svensk fotboll strålar av talang (U-21 EM kan bli vad som helst- fågel eller fisk). Dock hoppas jag inte fotbollsförbundet lyssnar till den okunniga folkopinionen som önskar pensionären Svennis som förbundskapten. Nästan lika utdaterad som gammelfarfar Drillo han. Fotboll a la 1982 vinner man ingenting med längre.

Så några ord om Drillo, och Norge. Nej....jag sa ju det för länge sen i andra inlägg här på bloggen. Norge är inte bättre än Makedonien, Bosnia, Färöarna, eller Moldavien.

Andra reflektioner om landslagscirkusen i Europa? Albanien plockade nästan poäng av Portugal. Så det var säkert nära att C-Ron grät igår. Eller förresten, han gråter väl varje match....
Holland är klara för VM, från kvalet svagaste grupp. Grattis! Men ni vinner ingenting nästa år heller. Möjligt att ni vinner fotbollsfans hjärtan, ja. Men inga titlar, ännu.

Capello, får engelsmännen att tro de är bäst i världen igen. Det är dom ju inte. Men han har fått laget att funka, och får dom fram en vass forward till, och Stevie G överpresterar (gör han inte alltid det), så kan dom förlora mot Spanien i en semifinal i VM nästa år.

Ha det bra